Michelle Lagerroos SA12SA
Humanistisk Specialisering HT14
Recension av Feministiska texter.
Jag har läst fem olika texter skrivna av fem kvinnliga
feminister och ska redogöra vad ordet ”Feminist”
betyder, samt diskutera de olika texterna gentemot varandra. Texterna som
jag har valt heter:
·
”Till
Försvar för Kvinnans Rättigheter – Mary Wollstonecraft.
·
”Hertha” –
Fredrika Bremer.
·
”Kvinnans
Villkorliga Frigivning” – Eva Morberg (1961).
·
”Bakom
Spegeln” – Sheila Rowbotham (1973).
·
”Backlash.
Kriget mot Kvinnorna” – Susan Faludi (1991).
Ordet ”Feminists”
betydelse:
En definition av ordet lyder så här, ”Feminism är en ”åskådning som hävdar och rörelse som arbetar för
kvinnans fulla (ekonomiska, sociala o. politiska) likställighet med mannen,
kvinnoemancipation(en), kvinnorörelse(n)”.[1]
Och en kort sammanfattning om vad en feminist är lyder så
här, ”Enklast kan feminism sägas vara en
vilja att uppnå jämställdhet mellan könen; en vilja som är framvuxen ur en
medvetenhet om att jämställdhet ännu inte uppnåtts och att det fortfarande är
kvinnor som drabbas hårdast av det, även om män också kan sägas dra det
kortaste strået i vissa sammanhang.”[2]
Kort sammanfattning av
texterna:
Till försvar för
kvinnans rättigheter är en text där Wollstonecraft, med sitt lite vulgära
språk uttrycker sina åsikter om det orättvisa samhället som hon lever i. Hon
vill förtydliga att kvinnorna i samhället inte har samma möjligheter som män
och dels därför automatiskt anses vara det svagare könet.
Hertha är ett
utdrag ur boken ”Hertha” från
1800-talet liknar Wollstonecrafts ”Till
försvar för kvinnans rättigheter” på vissa plan. Båda texterna handlar om
brister på möjligheter. Dock går Bremer djupare in på faktumet att det bara är
män som får möjligheter, genom sin berättelse om flickan som gick till
kunskapens träd för att få komma vidare i studier och lära sig men istället
fick en mur mellan sig och männen, där männen stod på kunskapsträdets sida av
muren så inbillar vi oss verkligen hur svårt det var att få chansen till
möjligheter under denna period.
Kvinnans villkorliga
frigivning handlar om att oavsett hur länge feminismens utveckling håller
på så tycker Moberg att det alltid känns som att vi blir tvungna att börja om
från början. Dessutom tar Moberg upp att hon tycker de nya generationerna får
leva i s.k. ”Två roller” där av ena rollen som den stereotypiska kvinnan hemma
i köket men även den framåtriktade kvinnan som jobbar mot sitt mål för att få
en bättre framtid inom b.la. jobb mm.
Bakom spegeln
syftar till att kvinnorna alltid levt i mannens skugga och att när kvinnorna
väl öppnar munnarna och protesterar/ försöker ta sig ut ur mannens skugga så är
kvinnorna bara jobba, okunniga, oresonliga och hysteriska.
”Vi tilläts leka med
deras ord, deras tankar, deras kultur, så länge som vi låtsades vara män. Så
snart som våra fittor dök upp i dagsljuset stelnade männen till, läpparna
pressades samman, de tycktes dra sig in i sig själva, de lämnade oss i
sticket”. Detta utdrag tyder på att männen inte vill ha med de
självständiga kvinnorna att göra och tycker att de, som sagt bara är okunniga
och hysteriska.
Backlash. Kriget mot
kvinnorna handlar om hur vi genom historien har utvecklat
kvinnoemancipation men att vi ändå inte är nöjda. Att visst har vi infört
kvinnlig rösträtt och så mycket mer som framlyfter kvinnan, men att det
fortfarande i vissa delstater i USA är ok att våldta och slå sin fru, som i sin
tur leder till att hon måste rymma från sitt hem för att undvika att mördas.
Faludi talar även om hur kvinnohatet speglar sig i dagens TV, musik, komik mm.
Helt enkelt en text som ifrågasätter dagens dåliga utveckling kring
kvinnofrigörelsen.
Länken till alla
feministtexterna: https://drive.google.com/folderview?id=0B8RX3eZZNX5XaUhxaTBQY3hrdG8&usp=sharing
Utifrån dessa fem texter som jag har läst så liknar dem
varandra på många sätt men ändå inte. Alla texterna fokuserar på olika mindre
områden medan det som all slags feminism generellt vill åstadkomma är total jämställdhet
mellan könen. Ska jag sätta dessa texter emot varandra så säger inte någon av
texterna direkt emot varandra, däremot så ”samarbetar” dem med varandra. Alla
de fem olika målen med texterna sammanställer egentligen vad en kvinnas
verkliga liv (enligt majoriteten) borde få vara. Kvinnan ska inte behöva leva i
skuggan av sin man eller vara rädd för att hon ska bli slagen så fort hon
yttrar sig. Hon ska inte behöva få mindre möjligheter eller lägre betalt för
samma arbetsområde som en man. Hon ska heller inte behöva leva sitt liv som
hemmafru och tillfredsställa sin man när han kommer hem för att det är det enda
hon duger till som b.la. Eva Mobergs text syftar mycket på.
Många idag (t.ex. jag) som inte ens benämner sig själva som
feminister tycker att de ovanstående är logiska och att kvinnan självklart ska
få samma rättigheter som mannen. Dock anser många idag att de som är s.k. ”Feminister” är de människor som hatar
män och tycker att kvinnorna borde få briljera och styra samhället, att mannen
ska få lägre betalt mm. När en ”neutral” (vanligaste) feministen egentligen
bara syftar på att få samhället jämställd. Detta innebär att folket idag (som
t.ex. jag) inte hade någon större kunskap om feministen i sig och att det ens
fanns olika slags feminister. Med det menar jag att b.la. jag och många andra
säkert har ”levt i bubblan” om att feminister är endast de människor som är som
FIs partistyre (dock hatar inte alla
partiledare män), lesbiska/transsexuella kvinnor och som avskyr män mm.
Jag avskyr inte män, tvärt om så älskar jag män, utan dem
känner jag ingen större trygghet på vissa plan (läs: men även oro), dessutom
finner jag ingen kärlek utan män. Alla män är inte likadana, känslokalla varelser
som vill utrota kvinnorna eller njuter av att våldta och bete sig som ett svin
som många extrem feminister tror. En dag hoppas jag verkligen att de kvinnor
som hatar män kan förstå det, samtidigt försvarar jag inte de hemska och
känslokalla männen som finns där ute.
Ska jag se det hela från ett källkritiskt perspektiv så är
texterna skrivna från b.la. 1800-talet framåt 1990-talet. Det har hänt en del
sen dess men som sagt så speglas fortfarande dessa i samhälleliga situationer
idag och utvecklingen går långsamt framåt. En statistik från mars i år 2014
visar hur läget ser ut idag och att vi kommer kunna nå jämställdhet år 2205. [3]
Tack!
SvaraRaderaNader