torsdag 21 maj 2015

Drönar krig

Drönarkrig - Edessa Marouki


Drönare – framtidens krigsvapen?

Drönare är en trådlås robot som styrs av människan via fjärrhjälp. Denna robot har utvecklats i krissyfte för att kunna skada motståndarna på distans och för att själv slippa bli attackerad inom synhåll. Drönare har utvecklats tack vare erfarenhet och teknisk utveckling inom krig och militärt försvar. I stora drag kan man säga att en drönare är som ”den förlängda armen”. Man styr denna robot i krig för att nå sina fiender på distans. Skadan av en drönare är lika kraftig som om krig skulle utspelas på plats av fysiska människor. Med andra ord kan man sitta bekvämt på militärbasen vid datorn och styra drönaren via fjärrhjälp utan att närvara fysiskt på plats där skadan inträffar. Istället lutar man sig bakåt för att låter roboten utgöra skadan. Som pricken över i:et har man även installerat en kamera med värmesensorer och andra högteknologiska egenskaper som filmar allt som sker från början till slut. Den som styr roboten får i stort sett samma överblick som när man ser på film eller spela krigsspel via datorn. Se källhänvisning för bättre uppfattning av ett videoklipp på youtube där allt filmas och förklaras på ett mer pedagogiskt sätt. Trots dagens teknologi kan man fortfarande undra varför drönare har kommit till. Till vilket syfte kan man tjäna på att ha drönare? Vem/vilka använder sig av dessa robotar? Och vem tar ansvararet för dessa robotars handlingar? Svaret är enkelt. Alla länder önskar sig drönare. Alla militärstyrkor önskar sig drönare. Det ligger i mänsklighetens natur att försvara sig till vilket pris som helst. Länder som har drönare behöver inte längre ha militanta styrkor på fälten då en drönare gör jobbet minst lika bra och effektivt, om inte 10 gånger bättre, än 100 soldater som i sin tur kostar staten pengar för försörjning, utbildning och utrustning. Länder tjänar in pengar på att investera i drönare än mänskliga soldater. En robot kan återställas och effektiviseras, det kan inte mänskliga soldater. 

Nedan man se hur en drönare ser ut från insidan.

















Källa foto: https://www.youtube.com/watch?v=dCnzQ-fMMIg


Här ser man klart och tydligt kameran drönaren, längst ned på planet som en rund stålhjälm och sateliten inut i drönarens mittpunkt som skickar signaler till sateliten ute i rymden, som i sin tur skickar signal till datorn som styr drönaren via fjärrstyrning. Anledningen till att man försöker centrera vikten på drönaren är för att få balans på planet. För att bibehålla viktfördelingen installerar man också raketerna (missillerna) på utsidan av drönarens nedre del vid hjulen och kameran.

Hur har mänskligheten kunnat bygga drönare, ur historisk krigsperskpektiv?

Krig har funnits så länge människor har gått på denna jord och krig har format mänskligheten utifrån händelserna som krig har fört med sig. Krig har tagit människors liv, delat på länder och etniska folkgrupper, förstört infrastruktur, länders ekonomi och mycket mer. Människan är den enda varelsen på jorden som har en så pass utvecklad hjärna att vi styr jorden än idag. Vår värld ser ut så som den gör idag på grund av krig. Människan har alltid försök uppfinna och förbättra sina vanor inför svåra och tuffa utmaningar. Strategi och planering är mycket viktigt, innan man slåss ute på fälten. Tack vare teknikens utveckling har mycket förändrats genom tiden. Utvecklingen stannar inte enbart på en faktor, utan smittar väldigt fort av sig en tanke som kan utvecklas och verkställas inom andra faktorer. Exempel på det är IR (infraröd för sensorer, värmekameror, etc), internet, sateliter, m.m. På grund av teknoligisk utveckling har även vapenutvecklingen effektiviserats och det i sin tur medför krig på en helt annan nivå varje gång något nytt dyker upp. Förr var människan (soldaten) en viktig faktor inom krig. Soldaterna skulle vara fysiskt starka och erfarna. En betydande faktor var att skrämma motståndarna med stora och högljudda folkmassor av soldater. Detta tryckte ned självförtroendet för omgivningen och psyket började spela fnatt i hjärnan då rädsla uppstod hos motståndarna.

Som individ behöver man inte blicka så långt bak i tiden för att se på kartor och inse hur mycket krig har påverkat dagens samhälle. Krigsvapen har även utvecklats effektivt genom åren. Om man blickar tillbaks tiden ett par hundra år sedan då rommarriket var som störst så bestod krig utav soldater som var beväpnade ända upp till huvudet med stål, så som hjälm, stålväst, svärd, sköld, pil och båge, spjut, m.m. Även transporten under den tiden var skyddad och beväpnad som exempelvis häst och vagn där då hästen bar stålsadel på ryggen och vagnen hade inbyggd spjut på hjulen som stack ut på var sin sida.

För endast 70 år sedan var andra världskriget i gång och Nazityskland använde sig av olika strategiska krigsplaner som hade annamats från tidigare krig, ända från romerska imperiet och framåt i tiden. Exempel på det är hur krigsbåtar och u-båtar av SS-soldater runt om europa formades och gick till attack så som rommarna gjorde en gång i tiden.  Dock var u-båt inte uppfunnen under rommartiden, men fartyg fanns och användes så väl som för transport som för krigsfartyg. Hur skulle världen se ut idag om drönare hade uppfunnits för 100 år sedan? Hur skulle världen se ut om Hitler använde sig utav drönare? Då skulle Nazityskland kanske vara världsherravälde och slåss mot forna Sovjet samt USA. Då kanske världen hade enbart bestått utav kolonier och inte länder. Männskligheten hade kunnat utrota sig själv om drönare med annat innehåll som exempelvis atombomb eller kemiskavapen hade funnits under 1900-talet.


Kritik

Omvärlden kritiserar drönare eftersom det betraktas som omoraliskt och anses som ”fusk” i omvärldens ögon. Att kunna skada motståndarna utan att behöva lyfta ett vapen med handen känns omoraliskt. Med drönare från man grepp om det så kallade ”situationen” och vinner överlägset utan att ”finnas på plats”. Andra människor kritiserar drönare för att det påminner om andra världskriget då Nazitysklands SS-soldater släppte bomber från luften ner på byggnader och städer. Skillnaden är inte stor mellan ett krigsflygplan och en drönare. Enda skillnaden är att drönaren saknar fysisk pilot och väger inte lika mycket som ett flygplan vilket får den att sväva bättre i förhållande till lufttrycket och raketerna faller inte ned utan avfyras med distans och 100% pricksäker pressision på målet.
Amnesty International anser USAs drönare som ett krigsbrott. Detta baseras på den mänskliga faktorn då många oskyldiga civila människor kan komma till skada vid ett attentat. En av Amnesty Internationals reporter har samlat bevis från olika håll och kommit fram till att en oskyldig kvinna, 68 år gammal, vid namnet  Mamana Bibi blev dödad av en drönare oktober 2014 utanför sitt hus i norra Waziristan. Utöver detta har även Human Right Watch hittills anmält USA för sex olika krigsbrott inom punkten för mänskliga rättigheter i Yemen där två av dessa sex punkter är deffinitivt brott mot mänskliga rättigheter.



Moral och etik

Ur ett moraliskt och etiskt perspektiv kan det ses som ett sätt för USA att stoppa terrorism med hjälp av drönare. Men samtidigt finns även många människor som tycker tvärtom då Barack Obama följer George Bush i fotspåren. Detta var en av dom stora faktorerna till att Obama med vald till president efter  Bush. Invånarna vill inte ha krig, vilket jag tror att Obama känner likadant, men han är dock tvungen att agera utifrån världssituationen och det som händer runt om i världen. USA har efter andra världskriget tagit över rollen som världsherraväldet (världspolis) för hela jorden. Det känns  samtidigt säkrare att USA har drönare och inte terrorister. Beroende på situationen så måste man prioritera olika saker. Exempelvis om drönare ska användas eller inte, samt vilket kommer först, mänskliga rättigheter eller försvar av nation?

Ska oskyldiga människor dö för att en nation som USA ska nå sitt resultat och utrota terrorism? Om det är det som krävs, hur långt tid ska det ta? Hur många civila människor måste dö för på grund av en eller fler terrorister? Dessa frågor är endast ett par få av alla möjliga perspektiv man tar hänsyn till vid användning av något nytt som påverkar hela världen.



Avslutning

Hur rättvist är det, om man ser ut krigsperspektiv, att en av parterna använder sig utav överlägsna och högteknologiska vapen? Precis som jag har nämnt innan ovan så styrs drönare av människor som sitter på sina stolar och ser allt live på en stor bildskärm. Det kan vara hedliga medborgare som har egna familjer hemma och lämnar sina barn på dagis innan jobbet. Hur kan man leva med sitt samvete och veta varje morgon att man är på väg till jobbet efter att ha lämnat barnen på dagis eller i skolan, för att åka och döda andra människor/oskyldiga civila bara för att komma åt en viss person eller vissa personer? Att ha den tanken och känna den risken man tar att skulle skada oskyldiga civila människor, vardagligt på jobbet, skulle jag definiera som psykiskt sjuk. Ingen normal människa kan möjligtvis vakna upp och tänka att det ska bli spännande att döda andra människor på andra sidan jorden. En annan risk som kan uppstå är att en av drönarna helt plötsligt lägger av och faller ned utan att förstöras allt för mycket. Hur stor är inte chansen att terroristerna (fienderna för vår demokrati) plockar upp delarna och återvänder drönaren för eget bruk? Då har båda parterna plötsligt lika mycket makt i spelet och kan skapa flera exemplar av drönare, även i effektivare form med högre teknologi än exempelvis USA. Ibland känns det som att teknologin går för fort fram, vilket inte alltid är positivt.
När jag tänker på dagens teknologi brukar jag oftast referera till Nikola Tesla. En man som har genererat uppfinningar och visioner om framtiden. Nikola uppfann elbilen 1931 och visade uppfinningen för sin släkting Peter Savo. Peter var helt förbryllad en bil som var driven på el (batteri) kunde köra ca 50 mil i en hastighet upp till 50 km/h. Folk på den tiden skrattade åt Nikola och sa att hans uppfinning med elbil aldrig skulle slå igenom. Idag lever vi i vad Nikola drömde om för 72 år sedan innan han dog 1943.








Källor:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar