Debattartikeln skriven av Wollstonecraft och novellen
skriven av Frederika Bremer må vara olika sorters texter, men budskapen i de
båda texterna är minst sagt likartade. Texterna behandlar det faktum att
kvinnor är lägre ställda än män i vårt samhälle, och när det kommer till våra
fysiska kroppar så stämmer det mycket riktigt att kvinnan är underlägsen
mannen, precis som Wollstonecraft säger, trots detta så har kvinnan en position
underlägsen mannens i andra aspekter av livet trots att det inte finns några belägg
för det, t.ex. att kvinnan skulle vara mindre kompetent än mannen eller att hon skulle
sakna förmågan att söka svar på livets frågor på grund av bristande intelligens.
Kvinnan sätts i underläge redan i tidig ålder, menar Wollstonecraft på, bland annat så var läroböckerna i skolan under Wollstonecrafts tid skrivna och utformade av män som alla delade åsikten att kvinnan som individ
var av lägre ställning och värde än mannen både fysiskt och psykiskt och detta
framgick också i litteraturen de författat. På så sätt försämrade man kvinnors
chanser ytterligare eftersom att de själva fick lära sig att de hade en
undergiven ställning i samhället och världen i de allra flesta aspekter av
livet och således började dem tro på detta fenomen och acceptera det som verklighet, att kvinnan var undergiven mannen, eftersom det var
precis det som stod i läroböckerna. Detta gav därför män stora fördelar eftersom läroverket hela tiden uppmuntrade dem att läsa vidare och utbilda sig medan kvinnor uppmuntrades till att göra det motsatta. Detta ökade förstås bara skillnaderna mellan könen ytterligare senare i livet och logiskt nog så fick kvinnan det svårare att hävda sig på en intellektuell nivå eftersom all utbildning varit såpass vinklad till mannens fördel.
Kvinnor som gick emot den konventionella strömmen för att vidga sina kunskaper och ägna sig åt sådant som skulle kunna tolkas som mera maskulina
intressen blev genast avslagna för att de inte uppfyllde den kvinnliga normen,
nämligen att vara undergiven, ointelligent, omedveten och vacker samt endast ägna sig åt hushållssysslor för
det var det enda kvinnor skulle göra, tyckte man.
Annan kunskap som sträckte sig utöver hemmets grindar fann man vara alldeles för avancerade för en så "ovis" varelse som kvinnan. Detta fenomen kan vi tydligt se i Bremers novell ”Hertha” där kvinnan som försöker söka kunskap om livet genast får avslag och blir tillbakaskickad hem för att istället spinna på spinnmaskin eller ta hand om barnen trots att hon är minst lika kapabel till att lära och utbilda sig om livets alla kunskaper som mannen var.
Sammanfattningsvis så skulle man kunna säga att de båda texterna behandlar det faktum att kvinnan är underställd mannen i samhället inte på grund av bara en faktor, utan flera faktorer av diskriminering som således gör det mycket svårt för kvinnan att hävda sig, så kallad ”intersektionalitet”.
Jämför man med vår samhällsstruktur idag så finns det fortfarande likheter med det som både Bremer och Wollstonecraft beskriver i sina texter, kanske dock inte i den utsträckning som förr i tiden, åtminstone inte i västvärlden. Idag är t.ex. läroböcker oftast könsneutralt skrivna och de är inte vinklade till mannens fördel, kvinnan har också i dagsläget ofta samma rättigheter att både utbilda sig och arbeta inom områden som inte traditionellt sett är kvinnliga. Många kvinnor blir dock fortfarande tvungna att genomlida diskriminering på grund av deras icke-konventionella livsval, t.ex. kvinnor som vill bli ingenjörer ser man på som maskulina bara för att de väljer att arbeta inom ett fält som till stor del domineras av män. Dessa förhållanden är dock mycket sämre i mindre progressiva länder som t.ex. Saudiarabien där kvinnor knappt har något val överhuvudtaget, får inte köra bil eller utbilda sig till det som intresserar dem utan endast får förhålla sig till mannens krav och begär.
Annan kunskap som sträckte sig utöver hemmets grindar fann man vara alldeles för avancerade för en så "ovis" varelse som kvinnan. Detta fenomen kan vi tydligt se i Bremers novell ”Hertha” där kvinnan som försöker söka kunskap om livet genast får avslag och blir tillbakaskickad hem för att istället spinna på spinnmaskin eller ta hand om barnen trots att hon är minst lika kapabel till att lära och utbilda sig om livets alla kunskaper som mannen var.
Sammanfattningsvis så skulle man kunna säga att de båda texterna behandlar det faktum att kvinnan är underställd mannen i samhället inte på grund av bara en faktor, utan flera faktorer av diskriminering som således gör det mycket svårt för kvinnan att hävda sig, så kallad ”intersektionalitet”.
Jämför man med vår samhällsstruktur idag så finns det fortfarande likheter med det som både Bremer och Wollstonecraft beskriver i sina texter, kanske dock inte i den utsträckning som förr i tiden, åtminstone inte i västvärlden. Idag är t.ex. läroböcker oftast könsneutralt skrivna och de är inte vinklade till mannens fördel, kvinnan har också i dagsläget ofta samma rättigheter att både utbilda sig och arbeta inom områden som inte traditionellt sett är kvinnliga. Många kvinnor blir dock fortfarande tvungna att genomlida diskriminering på grund av deras icke-konventionella livsval, t.ex. kvinnor som vill bli ingenjörer ser man på som maskulina bara för att de väljer att arbeta inom ett fält som till stor del domineras av män. Dessa förhållanden är dock mycket sämre i mindre progressiva länder som t.ex. Saudiarabien där kvinnor knappt har något val överhuvudtaget, får inte köra bil eller utbilda sig till det som intresserar dem utan endast får förhålla sig till mannens krav och begär.
Bra jobbat Björne
SvaraRadera/Snigel