Feminismen har sett annorlunda ut under en lång tidsperiod
men behovet av att göra samhället jämställt mellan kvinnor och män är och har
varit stort. Kvinnans ständiga förtryck av männen och samhället har sett olika
ut och efter att ha läst fem olika texter om feminism under olika tidsperioder
tänkte jag först sammanfatta texterna kort samt diskutera dessa.
Efter att jag har läst ett utdrag ur Mary Wollstonecrafts
text Till försvar för kvinnans
rättigheter kan jag inte annat än undra hur människor inte kan tycka att
samhället borde vara jämställt. Mary Wollstonecrafts text är skriven under
1700-talet och då hade många män en syn på kvinnor som diskriminerade och
nedvärderade kvinnornas förmågor. Bland annat så sammanliknar männen kvinnan
med lättfärdiga varelser, så som exempelvis djur där kvinnorna nästintill
behandlas på samma sätt. Vad Mary skriver är att männen, liksom kvinnorna har
kommit till denna värld för att utveckla sina förmågor och de båda är mänskliga
varelser av samma värde, därför borde det inte vara någon skillnad mellan de
två könen.
Fredrika Bremers roman Herta,
som är skriven under 1880-talet är en mer fantasifull text där huvudpersonen
Herta söker att studera vidare men blir tillrättavisad att det endast är män
som har tillgång till detta och att hon inte har någonting med vidare studier
att göra, det passar inte för en kvinna. Då jag endast läst ett mindre utdrag
ur romanen kan jag inte sätta fingret på hela berättelsens handling, men i
stora drag kan jag dra en generell slutsats att även den handlar om männens
förtryck och nedvärdering av kvinnorna.
Handeln med kvinnor
av Emma Goldman är skriven år 1910 och handlar om samhällets och feminismens
synsätt på prostitution. I denna text står det att det är kvinnans sociala och
ekonomiska underlägsenhet som bär ansvar för prostitutionen, och att det i
själva verket inte är kopplarens fel, den som betalar för en sexuell handling,
utan Emma Goldman pekar på att det enbart är samhället som försätter dessa unga
kvinnor i situationer som gör att de måste prostituera sig. Detta menar hon
eftersom att ingenstans behandlas kvinnan av vad hon gör sig förtjänt av utan
snarast som ett kön istället för en individ. Det är då nödvändigt att hon ska
”betala för sin rätt att existera” för en position inom vilken bransch som
helst, med sexuell nytta. Emma Goldman tar även upp prostitutionens uppkomst
inom religionen där män goda och respektabla människorna, särskilt hos kristna
herrar som försöker undangömma att prostitution var en god egenskap som Gudarna
hyllat och att under 1200-talet fanns bordeller under offentligt styre. Det är
samhällets fel att flickan gör sig skyldig till prostitution eftersom att det
är samhällets brist på förståelse, uppskattning och våra tillrättavisande
personer som dömer kvinnorna som begår prostitution i all evighet.
För att gå vidare några år och ta upp Emmeline Pankhurst
text När inbördeskriget förs av kvinnor
(1913), har frågan om kvinnlig rösträtt börjat efterfrågas. Hon skriver om hur
kvinnor ingår en kamp om att få rösträtt där de demonstrerar, förstör och blir
kallade militanta i sin kamp om
jämställdheten mellan män och kvinnor. Under den tiden ansåg folk att det var
löjligt och onödigt för kvinnorna att kämpa för sina rättigheter eftersom de i
varje fall inte skulle lyckas nå framgången som kvinnorna begär. Emmeline
Pankhurst menade att antingen skulle kvinnorna dödas i sin kamp, eller så
skulle de beviljas rösträtt vilket blev resultatet av deras inbördeskrig.
Frågan om kvinnlig rösträtt blev en sådan angelägenhet att den inte längre
kunde ignoreras.
Efter att ha läst och funderat kring dessa fyra texter, alla
skrivna under 1700 till tidigt 1900-tal ska jag nu inrikta mig på en sista text
som är skriven 1961, Kvinnans villkorliga
frigivning av Eva Moberg. I och med att denna text är skriven relativt
mycket senare än de andra kan man utan att spekulera någorlunda mycket förstå
att samhället har förändrats en hel del. Denna text börjar likna lite av
problemet som jag tycket vi ser mycket av idag i dagens samhälle, där Eva
Moberg skriver om att även om kvinnan anses vara fri, så är hon den med mest
belastning då hon måste ta hand om både hemmet och arbeta. I denna text har
kvinnligt arbete blivit mycket vanligare och kvinnans kännetecken att sköta
hemmet och uppfostra barnen är vad som ifrågasätts. De flesta kvinnor är numera
överansträngda över att ta hand om både hemmet och samtidigt arbeta för att
behålla en god ekonomi. Samhället eller mestadels männen ser kvinnan i första
hand som en könsvarelse och i andra hand som individ då ”kvinnan anses inneha
en given roll i samhället, men att hon sedan har rätt att välja andra”. Här
förklarar hon synen på detta och menar att samhällets prägel på kvinnan som
hemmafru, barnafödare och barnuppfostrare gör att den rollen kvinnan har inte
går att lämna, men att om hon senare skulle vilja så kan hon ägna sig åt andra
yrken. Detta gör henne till en ”fri” person. Det finns dock många kvinnor som
håller fast vid de gamla principerna där de menar att kvinnans funktion att
föda barn gör dem beroende av andra för uppehälle och trygghet, i konkurrensen
om männen vill de inte försämra sin kvinnlighet, att vilja avskaffa de
traditionella könsrollerna ses som en brist i förhållandet till det motsatta
könet och att äktenskapet gör att kvinnans sociala evenemang höjs upp mer än
vad hon själv skulle kunnat. Men den största anledningen, enligt Eva Moberg,
till att kvinnan väljer att håller fast vid de gamla principerna måste vara
hennes behov och stöd för barnen så länge de är små. Här tar hon upp Margarete
Bonneveis förslag om en barntilläggskassa utanför stadsbudgeten där både män
som kvinnor får pengar för att försörja barnen, och då skulle kvinnan inte bli
helt ekonomiskt beroende av mannen. Detta är väldigt likt vad vi har idag,
exempelvis barnbidrag där vårdnadshavaren får pengar av staten för att ta hand
om barnet.
För att jämföra den äldsta texten av Mary Wollstonecraft och
den senaste texten lag läst av Eva Moberg går det att se tydligt hur kvinnosynen
har förändrats. Från att på 1700-talet ansett att kvinnor liknas vid oanständiga
varelser till att acceptera deras intelligens i samhället är ett stort steg.
Dock skedde detta steget under en tidsperiod på omkring 200 år, vilket jag kan
tycka kan vara lite väl långsamt och att samhället borde vara mer jämställt
idag.
Idag har feminismen vuxit och blivit ännu större men precis
som i Eva Mobergs text så är synen om att kvinnan har ansvar för både hemmet
och barnen fortfarande kvar på många håll. Det finns många faktorer som har
spelat in på att kvinnan idag har blivit mer självständig än någonsin med hjälp
av bland annat bidrag för att at hand om barnen från staten, större förståelse
från samhällets håll, bättre chanser att kunna få utbildning och komma in på
arbetsmarknaden samt att männens ansvar över både att ta hand om barnen och
hemmet blivit större.
För att anknyta till Emmeline Pankhurst text så anser jag
att det var en väldigt drastisk åtgärd att ta skapa en demonstration eller ett
uppror, för att få den kvinnliga rösträtten igenom, men att det faktiskt var
nödvändigt då de inte ger vika för att rösträtten. Även om uppror och
stridslystenhet möjligtvis inte är det bästa alternativet till att visa
framfötterna gällande det man vill åstadkomma, så tycker jag att det var en
nödvändighet i det här fallet, eftersom det var svårt för dem att förmedla på
annat vis hur dåligt och orättvist de behandlades. Såklart är kvinnlig rösträtt
en väldigt viktig del av yttrandefriheten och att alla ska behandlas lika. För
att få samhället så jämställt som möjligt krävs det givetvis att alla, både
kvinnor och män, får vara med och påverka de besluts som fattas av de styrande
i landet.
För att förstå kvinnans situation i samhället är det viktigt
att förstå att det i själva verket inte finns något biologiskt samband mellan
funktionen att föda ett barn och ammar det, och funktionen att tvätta dess
kläder, laga mat och fostra det. För att samhället ska vara jämställt så måste
kvinnans ”roll” ändras eftersom att hennes skyldigheter är densamma som mannens
i ett äktenskap. Mannan kan likväl som kvinnan ta hand om barnen och vara
pappaledig, men efter att kvinnosynen har sett ut på det här viset sedan lång
tid tillbaka har kvinnan setts som ”släktens tjänare”.
I många länder har det skett förbättringar där kvinnorna
blivit mer jämställda. Det är mestadels länder från tredje världen som inte har
samma synsätt på kvinnorna som vi exempelvis har i Sverige idag. I många av
dessa länder har kvinnorna hållits borta från maktens korridorer där jag tror
att många ansett att kvinnor har ett destruktivt inflytande på samhället,
vilket enligt mig är mycket fel.
För att göra samhället jämställt behövs en feministisk
synvinkel. De länder som inte har infört detta ännu har alltså ett annorlunda
sätt att se på samhället och jämställdheten, där de har åsikter som påverkas av
traditioner, religion och kultur. I många av dessa länder tror jag att
religionen har en stor påverkan på statsskicket eftersom det exempelvis framgår
i flera heliga böcker att kvinnorna är mindre värda än männen och då framgår
det att det är männen som ska ha makten. I de moderna länderna, främst
västvärlden, har feminismen accepterats och spridits. Även vår yttrandefrihet
och religionsfrihet har gjort att folk får ha olika åsikter och utöva olika
religioner och kultur. Jag tror att möjligheterna att förmedla mer moderna och
feministiska tankar skulle göra att andra länder också börjar förstå innebörden
av att kvinnor och man är lika mycket värda, vilket enbart är en positiv
utveckling för alla världens länder.
Eftersom att feminismens utveckling tagit ungefär upp emot
200 år att sätta i verk så tänkte jag nu definiera begreppet feminism. Enligt
nationalencyklopedin definieras begreppet ”feminism” som ”en social rörelse för
jämställdhet mellan kvinnor och män. Feminism var ursprungligen ett nedsättande
ord; feminist var en person som inte anpassat sitt beteende till de
förhärskande könskonventionerna”.[1] I och
med att det redan under Mary Wollstonecrafts tid fanns grunder av feministiskt
tankesätt men att det inte för än idag har börjat bli någorlunda jämställt så
låg förmodligen fokus under den tiden på att det ansågs som något negativt att
vara feminist. Att tycka att män och kvinnor är lika mycket värda idag är en
självklarhet, men att uttrycka sådana åsikter under en tidigare tid var absurt.
Feminister under exempelvis Mary Wollstonecrafts och Fredrika Bremers tid var
folk som inte ville anpassa sig efter samhällets normer och regler och när de
då ifrågasatte könsrollerna blev de ännu mer förtryckta av samhället.
Idag anser jag att feminismen har blivit mycket mer positiv
och att påstå att man är feminist anknyter inte till en person som ”inte följer
samhällets könsroller”, utan enligt mig är en feminist en person som vill att
samhället ska vara välfungerade där de manliga och kvinnliga könen och
individerna är jämställda. Jag tycker att alla texterna var väldigt intressanta
eftersom att de var skrivna under olika författare under olika tider och även
ifall alla texterna handlade om feminism så fokuserade författarna på olika
saker inom feminismen. För att jämställheten ska bli absolut i framtiden anser
jag att det främst är kvinnans idealbild som samhället måste jobba med att
förstå och att det inte finns någonting som säger att kvinnan är i underläge
jämfört mannen.
Litteraturlista
Wollstonecraft, Mary, ”Till försvar för kvinnans
rättigheter”, 1792.
Bremer, Fredrika, ”Herta”, 1856.
Goldman, Emma, ” Handeln med kvinnor”, 1910.
Pankhurst, Emmeline, ”När inbördeskriget förs av kvinnor”,
1913.
Moberg, Eva, ”Kvinnans villkorliga frigivning”, 1961.
Internetsidor
Nationalencyklopedin, feminism,
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/feminism, hämtad 2014-11-13
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar